Flickor och kvinnor med adhd och autism
Joni Karlsson, leg. psykolog
Version 1.0 2021-11-03; version 2.0 2025-03-29
​
Även om det varierar från individ till individ i hur adhd och autism tar sig uttryck så visar nyare forskning på skillnader mellan flickor och pojkar, som kvinnor och män. Den nyare forskningen har börjat på riktigt att inkludera
flickor och kvinnor, mer kring adhd och på senare tid även autism. Många flickor och kvinnor har gått och går än idag utan diagnos, vilket brukar ge komplikationer i livet. I och med den nya forskningen och med ny klinisk erfarenhet kan psykologer och psykiatriker bättre förstå hur autism och adhd tenderar att ta sig uttryck hos flickor och kvinnor samt även äldre. Med den förståelsen kan vi sin tur utreda och ställa diagnos mer säkert samt komma med mer relevanta rekommendationer på insatser. ​​
​
Skillnad mellan könen
Flickor och kvinnor med adhd och autism tenderar att ha fler inåtvända symptom. Pojkar och män är mer utåtriktade, hyperaktiva och kanske obrydda. Flickor och kvinnor anses vara bättre på att maskera sina symptom. Inåtvända symptom kan leda till högre grad av depression, ångest och stress. Det är förmodligen därför bland annat som flickor och kvinnor med adhd och autism upptäcks senare i livet.
Flickor med autism jämfört med pojkar med autism tenderar att vara mer sensoriskt känsliga, prestera bättre på test som mäter kognitiv flexibilitet och ha svårare med impulskontroll.
Vidare verkar flickor med adhd och autism vara mer verbalt och emotionellt impulsiva, ha fler humörsvängningar, vara mer envisa och lättare bli uttråkade än pojkar.
​
Det finns flera kontrafaktiska aspekter av skillnader mellan könen enligt ovan. Om flickor och kvinnor är mer emotionellt och verbalt impulsiva än pojkar och män, varför upptäcks dessa inte då tidigare? Och hur relaterar det till fler yttre symptom hos pojkar och män? Varför presterar kvinnor bättre på kognitiva test som mäter flexibilitet om de är mer impulsiva och har lättare för att bli uttråkade? Förklaringen ligger nog delvis i forskningen som jag tror inte är mogen, det behövs mer forskning kring flickor och kvinnor med adhd och autism. Frågorna är viktiga att undersöka och det finns så klart individuella skillnader mellan personer som har adhd och autism. Vi har under den senare tiden frångått att endast utgå från den klassiska bilden av autism (barn som är som en lillgammal professor).
​
Likheter mellan könen
​
Luktsinne och sensorisk känslighet är också vanliga symptom på adhd och autism för båda könen. Vidare kan vi utgå från diagnosmanualen DSM-V för att ställa diagnos adhd och autism hos flickor och kvinnor. Men vi ska komma ihåg att mycket av forskningen har utgått från barn och ungdomar av manligt kön. Det gäller även generellt sätt för vuxna med adhd och förmodligen också för autism. Den senaste utgåvan av DSM (5) som publicerades 2013 tog med aspekter av autism hos flickor och kvinnor som en kommentar till kriterierna, även om det inte är tillräckligt. Det har också påverkat vilka skattningsinstrument, diagnostiska instrument och tester som används för att ställa diagnoserna adhd och autism hos flickor och kvinnor. Dessa instrument och tester är förmodligen inte tillräckligt utprövade på flickor och kvinnor i och med att forskningen har utgått från pojkar. Senare forskning kring adhd hos kvinnor har visat på att så är fallet och det behövs även mer kring autism hos kvinnor.
​
Differentialdiagnostisk
​
Förekomst av både adhd och autism är något som alltid behöver övervägas då professionella möter flickor med psykisk ohälsa. Särskilt bland de som försöker maskera. Autism kan förväxlas med adhd, vid båda tillstånden har man ofta svårt med impulsivitet och känsloreglering (Attwood). Tyvärr är min erfarenhet att det förekommer att professionella missar en kvinna eller flicka med adhd och autism eftersom flickan eller kvinnan har lärt sig (sedan tidig ålder) att spela normal under samtalet. Notis till dig själv som tror att du har adhd och autism, är om du känner dig helt slut efter ett samtal med en professionell, det kan vara ett tecken på att du automatiskt maskerar dina adhd och autism.
​
Att ha humörsvängningar och vara emotionellt instabil kan lätt förväxlas med emotionellt instabilt personlighetssyndrom eller borderline personlighetssyndrom som det tidigare kallats för. Vidare kan upp- och nedgång i aktivitetsnivå som är vanligt när man både har adhd och autism i vissa fall förväxlas med bipolär sjukdom. ​
​
Det verkar vara enligt klinisk erfarenhet (undertecknads och beskrivet av Svenny Kopp) vara vanligare med att ha autism och adhd samtidigt hos flickor och kvinnor jämfört med pojkar och män. Att det kanske hos flickor och kvinnor är en mildare dubbeldiagnos som ter sig eller tar sig uttryck lite annorlunda, bland annat kring hur hormoner påverkar.
​​​​​
Trauma och risk för utsatthet för flickor med adhd och autism
​
Barn med adhd och autism riskerar att utsättas eller uppleva fler övergrepp, fysiska som psykiska. Det finns förmodligen en växelverkan mellan egen sårbarhet och yttre faktorer i miljön (som sårbarhet hos föräldern som kanske också har en diagnos). Förälderns sårbarhet kan öka risken för en stressfylld miljö och föräldern kan ha svårt att upprätthålla sin föräldraförmåga för barnet med sina utmaningar med adhd och autism. Det kan upplevas som mycket skrämmande för barnet när föräldern får stora raseriutbrott som kan vara vanligt för både föräldrar med adhd och autism (särskilt om föräldern inte vet om att hen har en diagnos). Detta särskilt utifrån att vid både adhd och autism finns det svårigheter hos barnet med känsloregleringen och vid autism har man svårt med att hålla undan andras känslotillstånd. Trauma beror på barnets känslighet, resurser, möjlighet till att processa och bearbeta och själva händelsen. Händelsen ska upplevas som skadlig eller hotande. Barnets svårigheter kan också trigga mer negativa beteenden hos föräldern mot barnet. Vid autism kan också tonfall eller ett handgripligt grepp, som om armen, upplevas reellt mycket starkare. Barnet med autism kan uppleva den vuxna som jättearg även om den inte upplevde sig särskilt arg.
Statistiskt är det dubbelt så vanligt för flickor med adhd att ha blivit utsatt för svåra händelser än utan adhd (som övergrepp eller omsorgssvikt). Dessa flickor lider då högre risk för att utveckla ångestproblematik, självskadebeteende och liknande som en effekt av svåra händelser vilket inte kunnat bearbetats eller processats. Risken är också större hos flickor med autism.
Riskindikatorn för utsatthet hos flickor och kvinnor med adhd: ett större risktagande och en impulsbenägenhet som är en del av adhd och som är svår att reglera utan adekvat behandling.
​
Riskindikatorn för utsatthet hos flickor och kvinnor med autism: svårare att tolka andra människors intentioner och kan på så vis hamna i riskfyllda situationer med människor som vill en illa.
​
Sammanfattningsvis
​
Det är angeläget att allmänheten får en insikt i hur adhd och autism tar sig uttryck hos flickor och kvinnor för att bättre kunna möta upp och ge adekvat vård och insatser. Tyvärr är det många som inte kan utvecklas och nå sin full potential när förståelsen inte finns där. Framför allt blir det ett onödigt stort lidande för dessa individer, där det egentligen finns mycket att göra för att förbättra situationen och utvecklingen.
​​
​
Kontaktinformation
​
E-post: info@jonikarlsson.se
Telefon: +46 31 41 22 21
​
Är du intresserad av att veta mer? Mejla eller ring. Eller läs mer här om att ha autism som kvinna: https://www.jonikarlsson.se/autism-kvinna
​
Joni Karlsson
leg. psykolog
​
​
​​Källor ​
​
Brattberg (2006). PTSD and ADHD: underlying factors in many cases of burnout.
​
Brown & Attwood (2012). The Aspie Girl's Guide to Being Safe with Men
Bühler (2020). Flickor med autism och ADHD: en guide för föräldrar och professionella.
​
Kopp (2018). Föreläsning: https://urplay.se/program/209679-ur-samtiden-flickor-och-kvinnor-med-autism-flickor-med-autism-del-1
​
​
Attwood & Garnett (2022). Föreläsning: Masterclass – diagnosis for Autistic Girls and Women
​
Young (2020). Females with ADHD: An expert consensus statement taking a lifespan approach providing guidance for the identification and treatment of attention-deficit/ hyperactivity disorder in girls and women”
​
Barkley (2022). Taking Charge of Your Adult ADHD.