Skrivet
av Joni Karlsson
Flickor och kvinnor med autism och/eller ADHD
Version 1.0 2021-11-03
​
Även om det varierar det från individ till individ i hur ADHD-problematik eller autism tar sig uttryck så har forskning mer och mer visat på skillnader mellan flickor och pojkar. Detta är viktigt eftersom mycket av forskningen som gjorts tidigare, särskilt kring autism, har i stort sett bara utgått från pojkar. Många flickor har därmed gått odiagnosticerade med stora negativa konsekvenser under hela deras liv. Tack och lov har det kommit mer och mer forskning som gör att vi kan förstå hur ADHD och autism tenderar att ta sig uttryck hos flickor och kvinnor. Därmed kan vi som psykologer lättare utreda och ge rätt psykologisk behandling.
​
Nedan följer sammanfattad fakta mestadels från boken "Flickor med autism och ADHD – En guidebok för föräldrar och professionella" av Maria Bühler (2020)
​
Flickor med ADHD och autism tenderar att vara mer:
-
Verbalt impulsiva än pojkar med ADHD och autism.
-
Ha mer humörsvängningar, vara mer envisa, mer emotionellt impulsiva och lättare arga och bli lättare uttråkade än pojkar (Eaton, 2018).
​
Flickor med autism jämfört med pojkar med autism tenderar att:
-
vara mer sensoriskt känsliga, t ex svårt för att borsta håret, klippa naglar osv,
-
prestera bättre på kognitiva test som mäter kognitiv flexibilitet,
-
ha svårare med impulskontroll.
Symptombilden för flickor med autism tenderar att se lite annorlunda ut än för pojkar. Därför kompletteras denna texten med nyare forskning som har sammanställts i boken Flickor med autism och ADHD: en guide för föräldrar och professionella (Bühler, 2020). Flickor tenderar också vara mer kognitiv flexibla och ha svårare med impulskontroll. Flickor med antingen autism eller ADHD tenderar också vara mer verbalt impulsiva, ha mer humörsvängningar vilket kan förväxlas med EIPS, vara mer envisa, mer emotionellt impulsiva, bli lättare arga och uttråkade. De sistnämnda uttrycken kan lätt sammanblandas med enbart ADHD.
​
Luktsinne och sensorisk känslighet är också vanliga symptom på ADHD för båda könen.
Kvinnor med ADHD tenderar att ha fler internaliserade symptom. Män är mer hyperaktiva. Kvinnor anses vara bättre på att maskera sina symptom. Kvinnor har oftare inåtvända symptom som kan leda till exempel till depression och ångest. Ofta upptäcks män då tidigare än kvinnor kring sina problem.
Förekomst av både ADHD och autism är något som alltid behöver övervägas då professionella möter flickor med psykisk ohälsa. Särskilt bland de som försöker maskera.
Autism
Svårigheter med ätstörningar vanligt förekommande. 15-20 procent av vuxna med ätstörningar har en bakomliggande autismproblematik.
Trauma
Barn med NPF riskerar att utsättas eller uppleva mer övergrepp, fysiska som psykiska. Växelvärkan mellan egen sårbarhet och yttrefaktorer (som sårbarhet hos föräldern). Förälderns sårbarhet kan öka risken för en stressfylld miljö och barnet med NPF kan utmana föräldern så att stressen blir för hög. "Kan vara mycket skrämmande för barn som blir utsatta för en förälders stora raseributbrott." Påverkas olika, vissa klara mer ilska och andra kan bli starkt berörda. Trauma beror på barnets känslighet och resurser och händelsen. Ska upplevas som skadlig eller hotande. Barnets svårigheter kan trigga mer negativa beteenden mot barnet. Emotionell instabilitet kan göra att man blir ännu mer negativt påverkad av starka känslor från vuxna. Vid autism kan ilskeuttrycken feltolkas, så som tonfall och liknande, eller skador mot kroppen. Kan uppleva den vuxna som jättearg även om den inte upplevde sig särskilt arg.
Dubbelt så vanligt för att blivit utsatt för svår händelse hos flickor med ADHD än utan (övergrepp, omsorgssvikt).
Högre risk då för ångest, självskada och liknande. Även större risk hos gruppen med autism.
Hos utbrända, vid en studie, fann man en överrepresentation av ADHD och trauma hos de som var utbrända (Brattberg, 2006).
Omsorgssvikt
När det förekommit omsorgssvikt i hemmet bör professionella vara uppmärksamma och inte tänka för mycket antingen eller. Bör i dessa svåra fall bedöma barnet över tid genom insatser och samtal som provas fram, t ex samspelsövningar. Om det primärt är svårigheter med anknytning ser man en förbättring allt eftersom insatser görs. Ofta kan det handla som sagt om både och: omsorgssvikt och faktiska NPF-sårbarheter. Viktigt att inte skuldbelägga föräldrar för wrongdoings, barn med NPF ställer större krav på föräldraförmågan.
Självskada
Vanligare med självskada hos flickor med ADHD eller autism än utan.
En tredjedel upp till kanske 50 procent av barn och unga med autism självskadar. Annorlunda perception ges som förklaring som svårigheter i att uppfatta sina kroppsliga signaler.
Svårigheter att sätta ord på känslor
Särskilt svårt för personer med autism, att känna och sätta ord på sina känslor. Kallas för alexitymi. Också då svårt att känna igen känslor hos andra. T ex svårigheter i att veta hur man ska tolka kroppsliga signaler kan leda till felaktiga tolkningar; är man arg, hungrig eller ledsen? Utan känslor blir kommunikationen stum och det tenderar att leda till missförstånd. Självskada kan då bli ett sätt att hantera ångest på, ångest som kommer från alexitymin hos flickor med autism. Hos kvinnor med ADHD är det mer svårigheter med impulskontroll som kan leda till självskadebeteenden.