Om autism 

Version 5.0 2021-11-08

Tillägg: Översatt definition av autism utifrån DSM-V.

Tillägg: Positivt med autism och försvårande faktorer vid autism.

Tillägg: Autism och hög intelligens.

Tillägg: Autism och socialt ångestsyndrom och litteraturlista (längst ner).

​

Ordet ”autism”  kommer från det grekiska autos som betyder själv. Självism. Det myntades i början av 1800-talet med utgångspunkt i att fantasin var starkare än verkligheten hos individen.

Definitionen ovan stämmer ganska bra med mina erfarenheter av att arbeta med personer med autism. Fantasin, eller den egna inre världen är dominerande jämfört med den yttre. Vilket egentligen inte behöver vara något negativt eller positivt. Problemet brukar uppstå i sociala sammanhang där andras varande behöver tas hänsyn till och anpassas utifrån. Det blir svårt till exempel i skolan där så mycket är styrt utifrån. Den med diagnosen autism är hellre ofta i sin inre verklighet och tänker kanske kring ett specialintresse än att lyssna till läraren eller föreläsarens föredrag. Det är alltså egentligen inte något negativt men det blir svårt i hur samhället på olika sätt utgår från det som anses vara normalt. Skulle samhället vara mer anpassat utifrån individuella behov skulle till exempel skolan vara anpassad utifrån de elever som har det man kallar för autismspektrumtillstånd. Det kan till och med vara så att om samhället var mer anpassat, att vi inte behövde diagnosen autism i viss mån; i alla fall för de som har till exempel hög begåvning i kombination med autism. På så vis blir det också enklare att inte se dömande på dem som har autism, utan att också se det som en styrka jämfört med normsamhällets förväntningar på hur man ska vara. Det är en sanning att många inom mer forskningsinriktade yrken i högre grad har diagnosen autism och att till exempel många i Silicon Vally har diagnosen. Inte för så länge sedan kom Elon Musk ut med att han har diagnosen autism (Asperger), om det nu är sant.

Med det sagt är det viktigt att komma ihåg att många med autism har livslånga utmaningar som de behöver hantera utifrån majoritetssamhällets krav och förväntningar. Det är också därför Barnkonventionen, som blev svensk lag 2021, och som utgår från internationell rättslig konsensus, tydligt uttrycker rättigheter för de med funktionsvariationer; alltså bland annat de med autism. Autism är en neuropsykiatrisk diagnos och därmed en funktions-variation/nedsättning. ADHD är en annan neuropsykiatrisk diagnos. 

Vi människor skapar samhället. Vi skapar vår kultur. Följaktligen skapare vi alltid något som är mer generellt än något annat. Därför går det också att förstå varför diagnoser ändras med tiden. Symptom på autism kanske inte var ett lika stort problem i tidigare samhällen och kanske blir det till en mer av en styrka i framtida samhällen. Det går aldrig att veta; vilket stärker tesen om att demokrati och mänskliga rättigheter gör att hela mänskligheten blir mer motståndskraftig där det finns så många olika variationer på typer av människor, tankar och idéer så att vi bättre kan anpassa oss. 

Det som karaktäriserar personer med diagnosen autism är primärt två faktorer:

1. Svårigheter i social kommunikation och interaktion inom många olika sammanhang.

2. Ofta upprepande beteenden och fixeringar kring specifika intressen. 

Det går att läsa en utmärkt sammanfattning om autism på 1177.se. Det jag skriver här i denna text är mer fritt mina tankar och reflektioner kring diagnosen. Jag försöker formulera något som jag tror är viktigt med diagnosen och därmed också lyfta mina värderingar kring diagnosen. Det blir lite stelt att endast läsa diagnoskriterierna och kort information om diagnosen. Kom gärna med synpunkter och tankar om min text ifall du vill fortsätta reflektera och tänka kring ämnet utifrån min text och med mig. Mina kontaktuppgifter finns längst ner på sidan.

Varför intresserar jag mig för autism? Jag anser att det är viktigt och att det är något jag stött på inom många olika sammanhang i mitt yrke, men även privat. Det är också viktigt att förstå hur autism kan jämföras med andra psykiatriska diagnoser och hur det ibland kan sammanblandas med andra, som till exempel ADHD. Autism förekommer också hos personer som kan ha bipolär diagnos samt borderline personlighetssyndrom eller med andra ord emotionellt instabilt personlighetssyndrom. Alla dessa diagnoser intresserar jag mig för eftersom det finns likheter som är fascinerande för mig. Jag tror också att det finns mycket att göra och utforska kring dessa diagnoser. Många människor som har någon eller flera av diagnoserna har det svårt och tufft i livet men samtidigt bär flera av dessa på berikande förmågor. Människor med till exempel med bipolär sjukdom kan också vara författare eller konstnärer. Många med ADHD är kreativa personer inom olika branscher och så vidare. Vi som samhälle har mycket att vinna på att hjälpa människor med dessa diagnoser, men för mig är det mer personligt: jag tenderar att uppskatta olika människor och även de som råkar ha någon av dessa diagnoser. Oavsett skäl så har vi lagar och etik som gör det viktigt att stötta och hjälpa människor med bland annat autism. Man vet aldrig, när man själv behöver hjälp utifrån orsaker som kommer från ingenstans. Har vi ett samhälle där vi hjälps åt, skapar det trygghet och tillit människor emellan och vi kommer att veta att vi själva får stöd och hjälp på liknande sätt som när vi hjälper andra. 

​

Gå tillbaka till Skrivet.